Sen var jag och Simone tvungna att tokstressa med friståendet för att vi skulle till tåget, och allt gick bara åt helvete. Hela ryggen krampade ihop i bryggan, och sen var jag så förbannad/hade ont resten, så inget blev bra. Usch o fy, det var ingen glad Lollo som stressade därifrån till tåget.

Ett telefonsamtal senare, och jag är jordens nöjdaste människa... typ... jämfört med tidigare i alla fall. Vi har skvallrat av oss, dreglat lite över snygga "vill ha men blir svårt att få"-killar, och gjort upp väääldigt trevliga planer. Den 12 oktober flyger hon upp från Skåne, och då ska vi ha en världsbäst kväll i Stockholm. Berättar mer om det sen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar